Mänskliga möten
[border]
Möten mellan människor är ett ämne som aldrig kan nog diskuteras. De mest skimrande ögonblicken i ens liv – nog handlar de alla om mänskliga möten, om att se och bli sedd? Minnen fladdrar förbi: sprittande glädje över att vara ett älskat barn; en lärares uppskattande blick; en flickas glittrande ögonkontakt. Nog var det då jag blev jag. Då livet självt och dess verkliga mening rörde vid mitt hjärta! Alla har vi rika erfarenheter och en omfattande intuitiv förståelse av dessa stimulerande (och ibland irriterande) mänskliga möten.
Vad skall man då tänka på när man möter nya människor. Alla relationer grundar sig på god kommunikation mellan människor oavsett om det gäller ledarskap, affärsmannaskap eller partnerskap inom äktenskapet. De flesta konflikter som uppstår i en relation beror på felaktiga tolkningar av kommunikationen. Budskapet är inte det man säger, utan det mottagaren uppfattar. Mottagarens uppfattning styrs och tolkas beroende av våra värderingar och olikheter. Vad vi har med oss i våra referensramar från uppväxten. Inget budskap bli bättre än på det sättet det presenteras.
Hur många känner du som verkligen lyssnar på dig? Som lyssnar utan att avbryta, utan att ge fiffiga svar, utan att värdera om det du säger är rätt eller fel eller som sitter och tänker ut vad de ska svara? Hur många skulle skriva ner ditt namn på sin lista? Genom att lyssna får vi de nycklar vi behöver för att ställa rätt frågor och hjälpa andra hjälpa sig själva.
[border]
Här kommer en liten berättelse om att lyssna.
När jag ber dig att lyssna på mig och du börjar ge mig goda råd, då gör du inte det jag bad om. När jag ber dig lyssna på mig och du börjar berätta varför jag inte borde känna som jag gör, då trampar du på mina känslor. När jag ber dig lyssna på mig och du känner att du måste lösa mitt problem, då sviker du mig, hur konstigt det än låter.
LYSSNA!
Det var allt jag bad dig om – att lyssna, inte prata eller ordna något, bara höra på mig. Råd kan man lätt få: från frågespalter eller radiodoktorn.
Jag kan ta vara på mig; jag är inte hjälplös; kanske slutkörd, nedslagen och villrådig, men inte hjälplös. När du gör något för mig som jag kan göra själv – då bidrar du till min rädsla och svaghet. Så när du tar det som ett enkelt faktum att jag känner det jag känner – hur irrationell min känsla än må vara – då kan jag sluta att försöka övertyga dig och kan istället ta itu med att förstå vad som ligger bakom den där känslan. När det står klart för mig är svaren uppenbara och jag behöver inga råd. Irrationella känslor blir ju vettiga när vi förstår vad som finns bakom dem.
Så därför ber jag dig att bara lyssna. De som bryr sig om tillräckligt för att bara lyssna, förmedlar att de har tillit till dig och tror att du kan klara ut saker på egen hand. Så, snälla, lyssna, bara hör vad jag säger.
Och är det så att du vill tala, vänta en minut på din tur – så ska jag lyssna på dig.
Författare okänd
