Visst är jag fantastisk?

Visst är jag fantastisk?

Fan vad jag är bra och jag menar det på riktigt. Jag är riktigt bra och jag är väldsbäst på att vara jag. Det är bara jag och ingen annan som kan vara jag så bra som jag kan. Visst är jag fantastisk?

Detsamma gäller dig och alla andra människor här på jorden. Vi behöver få höra det ibland och det är inte alla som får göra det tyvärr. Därför är det oerhört viktigt att vi börjar träna på att säga det till oss själva. Jag vill till och med påstå att det är allra viktigast att vi säger det till oss själva. För jag och du behöver tycka om oss själva och acceptera oss för den vi är. Vi kan inte gå omkring och jämföra oss med andra för de är inte som oss, de har sitt liv och sina förutsättningar.

Jag har inte alltid tyckt om mig för den jag är utan har större delen av mitt liv haft otränad inre kondition och inte känt att jag duger som jag är. Det ledde till att jag blev sjuk och en gång kunde det ha kostat mig livet. Men det var då det. Nu har jag fyllt 53 år och jag kommer aldrig mer tycka illa om mig själv för idag vet jag att jag är precis lika mycket värd som alla andra. Jag vet att jag är riktigt bra på att vara mig själv. Jag vet att jag är helt fantastisk. Men jag säger inte att jag är bättre än någon annan. 

Det har vid ett flertal tillfällen tolkats som att jag är skrytsam och självgod, men det är absolut inte det som det handlar om. Jag är fantastisk men jag är inte det på bekostnad på någon annan. Kan behöver inse att de är världens bästa sig själv för de existerar endast i ett exemplar dvs vi är alla unika.
Det finns plats för alla att vara fantastiska men vi måste tycka det själva. Jag tror att de som tycker jag är skrytsam och självgod troligtvis behöver bli bättre på att tycka om sig själv. I min värld upplever jag att de som tycker om sig själv har lättare för att tycka om andra, att de som respekterar sig själv har lättare för att respektera andra, att de som är omtänksamma mot sig själv lättare är det mot andra osv.

Idag vågar jag t.o.m. gå ut med att säga att mina föreläsningar är riktigt bra, mycket uppskattade och att jag är en bra föreläsare för det tycker jag att jag är även om jag kan bli så mycket bättre. Det hade jag aldrig vågat för 5 år sedan för då hade jag tyckt att jag var självgod och skrytsam och det får man inte vara som svensk. Usch och tvi för det, eller? Jag får så otroligt fin feedback på mina föreläsningar så jag vet att jag är grymt bra. Men jag säger inte att jag är bäst eller bättre än någon annan, utan att jag är fantastiskt bra på det jag gör. Det finns många som är bättre än vad jag är på att föreläsa. Jag strävar inte efter att bli bäst utan jag strävar hela tiden efter att bli bättre. Då behöver jag inte jämföra mig med andra utan bara med mig själv och under tiden som jag strävar efter att bli bättre så kan jag ändå vara fantastiskt bra.

Min förhoppning är att du som läser detta börjar träna på att tycka om dig själv för den du är och stå upp för det. Det känns konstigt i början men det är ett tecken på att du är otränad men efter en tid så är det skönt och som en rensning i kroppen av gamla tråkiga känslor från Jante och Luther. 

Det är inte egoistiskt att ta hand om sig själv. Det är egoistiskt att inte ta hand om sig själv för gör vi inte det kan vi inte ta hand om andra på lång sikt. Då får vi även vara beredda på att någon annan måste ta hand om oss när vi har kraschat i den berömda väggen. Så stå upp för dig själv för du är helt fantastisk och alla andra också, för alltid. 

Livet skall upplevas och inte överlevas. 

Torkild Sköld

https://www.facebook.com/groups/Torkild/

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail