Igår hamnade jag framför televisionen när slutet av filmen Nothing Hill närmade sig. Här är bilder från när Julia Roberts spelar den kända skådespelaren och Hugh Grant en okänd bokhandlare, förklarar sin kärlek till honom. Men han vågar inte för han är rädd för att de lever så olika liv och att hon kommer att lämna honom. Det är då hon säger:
”Kändisskapet är ingenting äkta och glöm inte att jag också bara är en flicka som står framför en pojke och ber honom älska henne.”
Så himla fint och så sant. Jag blev så berörd av just dessa orden för i min värld är det precis det som det handlar om. Det vi gör är aldrig viktigare än den vi är. Vi kan alla göra fel men ingen är fel. Ibland behöver vi be om ursäkt för något vi har gjort men vi behöver aldrig be om ursäkt för den vi är. Vi är alla bra som vi är.
Det gäller att stanna upp och bli mer medveten om att vägen till det egna självförverkligandet oavsett vad det innebär för just dig, börjar i min värld med att acceptera oss själva för den vi är.
Jag är bra som jag är och du är bra som du är. Det innebär inte att vi inte kan bli bättre på det vi gör.
Men eftersom det endast existerar ett exemplar av oss så är vi unika och det unika är unikt för att det är helt annorlunda än något annat. Det innebär att vi skall inte jämföra oss med andra för vi är unika. Det innebär också att vi är bra som vi är. När vi blir bättre på att acceptera oss själva blir vi bättre på att acceptera andra för vem de är.
Hur blir vi då bättre på att acceptera oss själva? Det är något jag spar till min föreläsning. Men en sak kan jag avslöja. Svaren på dina frågor finns i min värld inte hos någon annan, de bor i ditt hjärta. Börja att leta där.
Kram till just dig från mig. Torkild Sköld
