Idag har jag förmånen att åter igen ha min vän Johan Rautio som gästbloggare. Än en gång en stark och modig text.
Jag är en mästare på att älta. Jag slår på mig själv. Jag skyller på andra. Jag skyller på omständigheterna. Jag tappar sugen och ger upp.
Jag har åtminstone gjort det. Men det är något jag jobbar på. Jag kan inte ändra det förflutna. Möjligen se till att det inte upprepas. För det finns ju så fantastiskt många NYA misstag att göra så varför upprepa gamla? Sagt med glimten i ögat.
En väldigt god och nära vän hjälper mig otroligt mycket med min resa och min personliga utveckling. (Jo det finns såklart många som hjälper) även om en del hellre stjälper än hjälper… Torkild är självklart en enorm förebild och inspiration. Jag är verkligen glad att kunna kalla honom vän och det värmer verkligen att se och höra honom omnämna MIG som SIN kompis.
Men det finns en speciell person som verkligen utmanar mig och mina synsätt.
Som har fått mig att förstå hur jag levt i det förflutna. Hur jag grottar ner mig i mina misslyckanden. Som visserligen säger ”svidande sanningar” ibland som kan göra ont att höra. Men jag tar aldrig illa upp. För jag vet att min vän vill mig väl och vill se mig må bra. Vill se mig utvecklas, läka och komma vidare.
Min vän sade till mig att alla människor har ett val. Att ingenting bara ”blir så” Det finns alltid en orsak.
Med viss sorg ser jag tillbaka på händelser i livet och inser hur annorlunda saker hade kunnat vara.
Men jag VALDE att göra SI. Då skedde SÅ som en direkt följd. Det fick mig verkligen att tänka till. Helt plötsligt insåg jag hur mycket ”offerkoftan” kliade. Det var inget roligt uppvaknande. För jag insåg med smärta vad MINA val hade inneburit. Både för min egen del och för andra. För så är det ju. MITT beslut och MITT val för med sig konsekvenser även för andra. Och kanske är det dags att JAG tar ansvar för MINA handlingar. Istället för att avsäga mig ansvaret. Den och den gjorde si och därför gjorde jag så. Men är det så enkelt? Ska jag kanske stanna upp lite? VARFÖR gjorde denne ”SI”? Gjorde JAG något som påverkade beslutet?
För likt fallande Dominobrickor startar en serie av händelser. Ibland ser man bara mitten av det. Inte början och inte slutet. Men tänk inte att ”det händer ju redan så det kan jag inte hindra” För det kanske du kan? Plockar någon bort en viss bricka eller placerar om den så kanske raset stannar av eller tar en ny bana?
Min titel är ”Om inte OM hade varit”
För många år sedan satt jag vid ett köksbord i Norrland och lyssnade på några som verkligen ojade sig över något och sa ”om det bara”……….
Det ledde såklart ingen vart men de fann väl en tröst i varandra. Men till slut drämmer en släkting näven i bordet och utbrister: -Ja men vad f-n! Om MOSTER hade haft ”pick” hade hon varit MORBROR! DEN visdomen bär jag med mig.
Släng offerkoftan! Eller tvätta den i alldeles för hög temperatur och torktumla den LÄNGE på hög värme. Låt den krympa och förminskas så att varken DU eller NÅGON ANNAN kan bära den.
Fastna inte i gamla mönster.
Se helheten. Se, acceptera och respektera både dina egna och andras val.
Den här texten är tillägnad Pernilla.
För att du alltid finns där. För att du öppnar mina ögon.
För att du läker mig. För att du får mig att utvecklas.
Johan
