Har du någon gång träffat på någon som säger: ”jag är en ärlig människa för jag säger alltid vad jag tycker. ”?
Ett antal gånger har jag stött på dem och de är inte alla gånger trevliga att ha och göra med. Jag tycker nämligen inte att man är ärlig om man hela tiden skall gå runt och slänga i ansiktet på folk vad man tycker och tänker. Då är man snarare självrådig och hänsynslös.
Först och främst kanske man skall börja med att fråga om motparten vill höra det som man vill säga. Det är ju att visa respekt och kontrollera om mottagaren är mottaglig för att höra vad denne har att säga.
Sen är de även bra på att säga typ: ”ja, jag säger minsann alltid sanningen.” Ja det får man ju hoppas för om man inte håller sig till sanningen då gäller det att komma ihåg vad man har sagt. På tal om sanningen, vem av oss är det som sitter inne på sanningen? Är vi alla gudaliknande varelser med den inre sanningen eller är vi vanliga människor som har en egen åsikt om vad vi tror sanningen är. Snarare det sista.
Därför är det också viktigt att komma ihåg att det är deras åsikt om det som de tror är det närmaste sanningen man kan komma. Men det förstår de inte alltid själv. Precis som vi säger till varandra att vi skall inte tro på allt som skrivs i tidningarna, så skall vi inte tro på allt som andra säger till oss. Faktum är att vi inte skall tro på allt som vi säger till oss själva heller.
Det jag har lärt mig med åren är att de här som hela tiden skall kasta ut sina åsikter och gömma sig med påståenden om att de bara är ärliga, är att de ofta har väldigt otränad självkänsla. Har man en tränad självkänsla så har man inte behovet av att kasta allt i ansiktet på folk utan man inser att ibland skall man vara tyst och att det känns ok. För om man inte inser att man har fel så tar man inte ansvar. Genom att påstå att man sitter på sanningen så är det ett sätt att med kaxigt självförtroende dölja den taskiga självkänslan.
Nu handlar detta inlägget inte om att vi skall vara tysta och inte säga våra åsikter, utan det handlar om hur vi säger det och hur vi respekterar mottagaren när vi säger det. Det handlar om att vara ödmjuk och se hur det vi säger tages emot, för om det inte blir som vi hade tänkt då får vi tänka om och kommunicera på något annat sätt för kommunikation handlar om det resultat vi får. Det är det som heter omtänksamhet. 🙂
