Många tror att personligt ledarskap enbart är en mognadsprocess men det är så fel det kan vara för det är en träningsprocess. Det handlar om att precis som att träna sin fysiska kondition så behöver vi dagligen träna vår själsliga kondition, vilken jag kallar för den inre konditionen. Tyvärr är det inget skolorna lär ut så bra som de skulle kunna göra för det är i skolåldern detta skall börjas. Visst, många av oss blir säkrare på oss själv och vem vi är ju längre vi lever men det går att snabba på den processen.
Men det är som med fysisk träning, vi måste vilja det, vi måste skaffa oss verktygen och vi måste konsekvent använda dem så länge vi vill vara vältränade. När vi tränar vår inre kondition så blir vi, vilket jag vet av egen erfarenhet starkare på insidan och då är vi mer skyddade när livet går emot oss.
Jag önskar själv att jag hade haft de verktygen jag har idag när jag var i tonåren för det hade besparat mig mycket lidande och samvetskval. Men det hjälper inte att gråta över spilld mjölk så jag är desto gladare för att jag har dem idag för numera är jag grymt vältränad på insidan och det är en skön känsla att ha med sig för det blir så mycket lättare att vara ödmjuk, omtänksam och förstående mot min omgivning. När vi blir bättre på att ta hand om oss själva så blir vi ännu bättre på att ta hand om andra.
Här är en förträfflig historia om inre kondition.
En pappa tog med sig sin lille son in i en leksaksaffär. Medan pappan letade efter det han skulle ha, vandrade pojken iväg på egen hand. I ett hörn hittade han en staty av en man, gjord av ballonger. Statyn fascinerade pojken, så han blev stående där en stund.
Efter ett tag kunde pojken inte låta bli att peta till statyn, bara för att se vad som skulle hända. Statyn tippade bakåt en bit, men studsade sedan tillbaka till upprättstående.
Detta gjorde pojken ännu mer nyfiken, så han drämde till statyn ytterligare en gång – nu med full kraft. Men samma sak hände också den här gången. Statyn tippade bakåt och studsade tillbaka så att den åter stod upprätt.
I samma ögonblick kom pojkens pappa fram och såg sin son titta fascinerat på ballongstatyn. – ”Hur tror du det kommer sig att den reser sig upp varje gång du slår ner den?” frågade pappan.
Pojken tänkte tyst för sig själv en stund, och sa sen:
– ”Är det kanske för att han står upp på insidan?”
Okänt ursprung
https://www.facebook.com/
