ATT VARA EN GOD MÄNNISKA

ATT VARA EN GOD MÄNNISKA

Att vara en god medmänniska är jag säker på att de flesta av hos har som ambition. För mig är det otroligt viktigt. Därmed inte sagt att jag lyckas alla gånger men det är i alla fall min ambition. Jag vill göra gott här i världen och sprida glädje bland dem i min närvaro och jag vill få folk att känna att jag bryr mig. Min sida på facebook om personligt ledarskap har jag fått otroligt mycket fin respons på och det är många som spontant säger att det har hjälpt dem på många olika sätt i deras syn på hur de ser på livet.

Men sen finns det ibland de som missförstår mig fullständigt men oavsett hur mycket jag anstränger mig att vilja att alla skall tycka om mig och det jag gör så är det en omöjlighet och dessutom ett orimligt krav på mig själv. Jag får helt enkelt göra så gott jag kan och inse att det räcker. Jag har aldrig några onda baktankar med det jag gör men det blir ändå knasigt ibland. Men det är helt ok för som människor kan vi göra fel men vi är aldrig fel. Vi är lika mycket värda i motgång som i medgång. Vi måste inse att vi är bara människor och inga supermänniskor. Men kom ihåg att alltid ha goda och kärleksfulla insikter med det du gör. 

En berättelse som jag inte vet vad den har för ursprung, fick mig att stanna upp och fundera kring detta är denna som säger så mycket:

En kvinna bakade bröd för sina familjemedlemmar och varje gång bakade hon ett extra bröd för hungriga förbipasserande. Hon lade det extra brödet vid fönstret för den som kom först och tog det.

Varje dag kom en man med puckelrygg och tog brödet. Men istället för att säga tack, mumlade han dessa ord: ”Det onda du gör stannar hos dig: Det goda du gör kommer tillbaka till dig!” Dag in och dag ut var det samma visa. Varje dag kom puckelryggen tillbaka, tog brödet och sade dessa ord.

Kvinnan kände sig irriterad: ”Inte ett ord av tacksamhet” sade hon till sig själv ”Varje dag kommer denna puckelrygg, mumlar dessa ord och inte ett tack ens, vad menar han med det egentligen?”

En dag, när hon inte mådde så bra, bestämde hon sig för att göra sig av med honom.
Hon lade gift i brödet som var till honom. När hon höll på att lägga det vid fönstret, så började hennes hand skaka. ”Vad är det jag håller på med??” frågade hon sig själv. Hon slängde bort brödet och bakade ett nytt bröd och lade detta vid fönstret. Som vanligt kom puckelryggen, tog brödet och sade samma sak igen: ”Det onda du gör stannar hos dig; Det goda du gör kommer tillbaka till dig”.

Han gick vidare utan att märka kampen som försiggick i kvinnans inre. Varje dag, när hon lade brödet vid fönstret, så brukade kvinnan be en bön för att hennes son, som farit långt borta för att finna sin lycka, att åter komma tillbaka till henne. Sedan flera månader hade hon inte hört något av honom, så hon bad för hans återkomst. Just denna kväll var det någon som knackade på dörren. När hon öppnade dörren, blev hon överraskad av att se sin son ståendes vid dörren. Han var smal och spinkig. Hans kläder var rivna, han var hungrig och svag. När han såg sin mor sade han: ”Mor, det är ett mirakel att jag är här, medan jag var bara några kilometer härifrån, var jag så hungrig att jag svimmade. Jag skulle ha dött om det inte varit för en puckelryggig man som kom förbi. Jag bad honom om lite mat och han var så snäll att han gav mig ett helt bröd. När han gav mig det brödet så sade han: ”Det här är vad jag äter varje dag, jag ska ge dig det för ditt behov är större än mitt”.

När modern hörde dessa ord, blev hon kritvit. Hon stödde sig vid dörren för stöd. Hon mindes att hon just denna dag hade förgiftat brödet som hon hade bakat. Hade hon inte slängt bort det, hade hennes son ätit av det, då insåg hon den puckelryggige mannens ord.

Det onda du gör, stannar hos dig; Det goda du gör, kommer tillbaka till dig. Gör gott, så kommer det tillbaka till dig…

Gör dig en bra dag

Torkild Sköld

https://www.facebook.com/groups/Torkild/

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail