Står vid fönstret på mitt hotellrum i Sundsvall och blickar ut över staden. Funderar över dagen, livet, mig själv och känner hur tacksam jag är över att jag får uppleva det jag gör just nu. Mitt i livet år 2017. Är ute på turné med landets enligt mig bästa föreläsare Jesper och Eric samt med fantastiska Titti Schultz som nyligen fick priset som årets bästa moderator. Igår hade vi 300 i publiken i Sundsvall och ikväll kommer det nästan 400 i Östersund. Om någon för tio år sedan hade sagt att jag skulle vara egen företagare som föreläsare och åka runt med de bästa på turné så hade jag bara skakat på huvudet. Jag har fram till år 2013 alltid haft fast anställning och hade för tio år sedan inga tankar på att starta eget.
Nu blev det så av olika anledningar och idag har jag förmånen av att få göra det roligaste jag har varit med om jobbmässigt och jag får göra det på heltid och på det sätt som jag vill. Ingenting eller i varje fall inte mycket blir av sig själv för det ligger många steg bakom mig för att hamna där jag är idag. Jag har en fantastisk familj som stöttar mig till 100% och det är en oerhört viktig framgångsfaktor, en grund och trygghet i mitt liv. Jag har många steg kvar att ta och jag ser fram emot dem alla. Jag har vågat att trampa upp nya stigar, tagit steg trots rädslor, vågat släppa taget, lita på mig själv och framförallt ha ett syfte, nämligen att ha kul och kunna leva på det. Jag har aldrig skrivit en budget, aldrig skrivit några affärsmål utan bara bestämt mig för att ha kul och ta stegen som jag tror på för att uppnå det. Min hjärna har lyssnat på andra men jag har följt mitt hjärta. Uppenbarligen har det varit en bra strategi.
Idag, just nu, mitt i livet år 2017 står jag och blickar ut över Sundvall och tänker att det visst kan bli som jag vill i livet, bara jag gör något. Nu skall jag ta nästa steg och det är mot tåget till Östersund.
Livet skall upplevas och inte bara överlevas.
Torkild