Kallt och regnigt när jag lämnar Älmhult bakom mig. Rullväskan har tappat ett hjul, jag glömde vantar hemma, klockan är mycket och nu sitter jag nästan helt ensam i Öresundstågets vagn med nummer betäckningen 11. Innan ikväll var det fullt ös på föreläsningen men nu är det bara tyst förutom ljudet från vagnens krängande mot spåren.
Jag är trött och jag vill sova i min säng på min kudde. Men först skall jag byta tåg i Hässleholm och vänta en timme. I morgon skall jag till Eskilstuna. Frågan kommer upp i min hjärna om det är värt allt det jag gör för att få åka runt i landet och föreläsa som jag gör.
De tankarna får jag ofta och varje gång tänker jag: Jaaaaaaa. Det är ju världens bästa liv jag har skapat. Längtar redan till morgondagens föreläsning och nästa och nästa.
Livet skall upplevas och bara inte överlevas.
Torkild Sköld
